Hej!

Måndagen (11/4) var vi på Saheli Sangh, vår sista praktikplats. Denna organisation arbetar med att stötta sexarbetare genom att ta hand om deras barn, göra HIV-tester, stötta de emotionellt men även ge ut kvinnliga kondomer. Prostitution i Indien är för stort för att kunna legaliseras och det är mer eller mindre olagligt att sälja sex men lagligt att köpa detta, då det anses vara olagligt att ha och erbjuda sexoffentligt så anses de kvinnliga sexarbetarna vara kriminella. Att de utsätts för sextraffiking, att de säljs av sina föräldrar och behöver arbeta av skulden till bordellen, så summan föräldrarna får är den summan de behöver arbeta och betala tillbaka till bordellen, eller så luras de av män genom att de ska få arbeten. De torteras och bryts ner, emotionellt och psykiskt, de blir även besatt av tuggtobak vilket gör att de inte får ett sug för mat, vilket enligt dem är bra då detta gör att de inte behöver köpa mat, då de inte har råd med detta. De flesta som hamnar på dessa bordeller kommer inte ifrån denna onda cirkel eftersom de aldrig blir av med skulden och blir dem det har de ingenstans att ta vägen. Vi prata även om de som kommer dit för att de har ekonomiska problem, men att ingen är där frivilligt. Detta är så himla sjukt. Det var så hemskt att lyssna på hur de pratade kring ämnet. De berättade dock att deras organisation är CBO, community based organisation vilket menas att de som är kvinnliga sexarbetare är de som arbetar inom organisationen, antingen före detta eller nuvarande. Vilket var fint, så organisationen verkar vara bra men det känns som en så stor skillnad från Sverige där det är olaglgit att köpa sex och än inte pratar så mycket om denna typ av problematik.

 

Efter praktiken åkte jag och Lava till Relianse och köpte tejp, vi skulle försöka skicka våra saker idag som vi ska posta med hjälp av flyg, men då vi kom dit vid fem i fem, och de stängde fem så tog de inte emot oss trots att vi hade kämpat så mycket med att få dit alla lådor. Det var så himla irriterande, mannen som arbetar där, som vägrat möta vår blick tidigare, bara total vägra kolla på oss och vägra hjälpa oss. Det var så himla irriterande och jag vart så arg att jag nästan började gråta. Han utnyttja verkligen sin maktposition vilket var så himla hemskt. Så vi fick hjälp av några män att beställa taxi hem och sedan bära upp allting igen. Efter det var jag arg så jag satte mig på Starbucks för att skriva om dagarna som varit.